Spaljéträd, palmetter, kordonghäck

Vi är sjutton trädbeskärare som fått plats på veckans vidareutbildning: Beskärning av fruktspaljéer. Vi har rest till Östergötland från hela landet, från väst- och östkust, från nedre Norrland och Stockholmsområdet. Fokus ligger på renovering av äldre spaljéer. Som i grundutbildningen hos Riksförbundet Svensk Trädgård, då vi diplomerades med Grönt kort, ingår både teori och praktik: Vi repeterar fakta om trädets anatomi, behov, reaktioner på ingrepp, och går sen ut i praktiskt arbete i gamla trädgårdar.
Hallå, undrar någon, vad är en spaljé? Det handlar om en beskärningsmetod och uppbindning för att få trädet att växa platt, antingen mot en skyddande vägg eller som häck, fristående men med stöd. En låg äppelträdshäck kan rama in en grönsaksodling eller en trädgårdsgång eller följa ett staket. Frukt på ett spaljerat träd får mer solchanser än frukt i en rund krona. Känsliga päronträd kan frodas fint även i rätt nordliga växtzoner, om det planteras mot en vägg.
För oss som annars jobbar ensamma är det också härligt att träffas och kanske inleda samarbete. Helt säkert kommer vi att tala om vår mission att berätta för kunderna om jas-metoden, beskärning under juli-augusti-september. Det är inte bara ny kunskap om trädens behov som ligger bakom jas, även på 1950-talet insåg trädvårdare vådan med stympning och att en skog av vattenskott är trädets panikreaktion på en alltför hård vårbeskärning.
Jag återkommer med bilder från kursen!

Vårkänslor och trädkärlek

Efter att trädens vän har flyttat från Järvsö till Delsbo, har bloggen fått en ny överskrift. Men verksamheten överskrider landskapsgränser, jag har inte bara kunder i Hälsingland utan också i Dalarna, Stockholmsområdet, Västergötland och på västkusten.
Vid den här tiden börjar frågorna komma. När senvintern går över i förvår, innan jorden reder sig brukar trädgårdsägarna börja snegla mot träden. Kan du titta på våra äppelträd? Är det dags? Är det rätt tid nu?
Javisst, om någon gren gått av i vinterstormarna, eller om ditt träd har ett virrvarr av grenar som får skavsår där de lutar sig mot varandra, då kan en försiktig översyn göra gott.
Annars är det skäl att vänta till jas-perioden. I juli, augusti och september, då är träden på väg in i vila och reagerar inte lika starkt på beskärning. Äldre träd som utsätts för vårbeskärning, under den period då de växer som mest, strävar att ersätta förlusten genom att skicka ut en mängd skott som ger nya löv. På sensommaren finns inte samma behov hos trädet av ett lövverk som matchar rotsystemet. Allt är lugnare, trädet förbereder inte lika stark återväxt.
En annan regel är lugnande för trädägaren: Det är bättre att inte beskära alls, år efter år, än att skära litet på måfå, utan kunskaper om trädets växt. En stympning kan aldrig lagas, den sätter för alltid sin prägel på kronan.

Vårkänslor trädkänslor namnkänslor

Nu kommer tidningarnas artiklar om att det rycker i sekatörshanden! Men ta det lugnt bara. Alla äldre fruktträd mår bäst av att ansas på sensommaren, under JAS - juli, augusti, september. Vårarbete kan vara att ta bort trasiga grenar eller död ved. Unga träd som behöver stimuleras i sitt växande beskärs också på vårvintern.

 I den underbara boken Trädets tid funderar Christel Kvant på vår förkärlek för att kalla oss vid trädnamn. Ek, Gran, Lind förstås men bland fruktträden är bara äppelträden våra namnvänner, då i den gamla formen Apel. Ett efternamn med plommon, körsbär eller päron i funkar inte!
Kärleken till träd är på många sätt visuell. Illustrationerna i boken är som hämtade ur nattens drömmar, där platser blandas med minnen och föreställningar. Författarens son Viktor Kvant har fotograferat, samplat och lekt med motiven på ett kongenialt sätt, då även texterna är ett rikt collage av tankar, civilisationskritik, tips och ambitiös kunskapsförmedling om träd jorden runt. Familjesamarbetet toppas av författarens son Tobias som formgivit boken. Trädets tid nominerades i fackboksklassen till Augustpriset 2011.

Bästa tiden att beskära närmar sig

Enligt JAS-metoder ansar vi äppel- och päronträd under juli, augusti och september, när trädens växtkraft är på tillbakagång. Då blir det inte lika stark återväxt bland grenarna, som när man beskär på vårkanten. Målet är ju inte en skog av vattenskott, utan en avvägd krona med ljus och luft i.
Jag vill trösta alla med dåligt samvete för att gamla träd har fått stå orörda i flera år: Ett träd klarar sig ganska bra utan vård. Då är det betydligt värre om man får in en okunnig motorsågare i trädgården. Trädbeskärning är ett hantverk som tar tid. Är det länge sedan träden sköttes, får man ta det litet nätt: Kanske lägga upp en behandlingsplan på tre år, så att trädet inte får en chock av att förlora så mycket bladmassa på en gång.
Sågarna bör vara av det slaget som ger en slät yta som står emot angrepp av olika slag och röta. Dessa sågar har gaddar i olika riktningar och fungerar som en serie hyvlar. Det gör att skärytan torkar och läker fint.

Fotot från en vacker trädgård i Mälarhöjden visar inte äppelträd, men kan påminna om att det ibland är ett ganska stort virrvarr att ta itu med för en trädvårdare på nytt uppdrag!

Äntligen JAS!

Vi som arbetar med fruktträd enligt jas-metoden har satt igång! Juli-augusti-september, bästa tiden för vård av äldre äppelträd, päron- och plommonträd. Kunderna har börjat ringa. Det är ju så att varje träd har sina egna behov. Det ser hantverkaren. Man kan inte behandla alla lika, som när någon går in med en motorsåg och brum, brum, chop, chop, så är hela trädbeståndet snaggat.
Dessutom har varje trädgårdsägare sin egen syn på trädets betydelse. Det ankommer på trädbeskäraren att ta reda på ägarens önskemål med varje enskilt träd. Frukten, blomningen, skuggan att sitta i, insynsskydd, grenverkets skönhet när löven fallit, det finns så mycket träden kan ge oss, och nu under jas vill vi ge dem det bästa.
Ett väl ansat träd ser egentligen inte ut att vara beskuret. Det har kvar sin naturliga krona, där varje gren slutar i grenspets. När frukterna kommer, böjs grenarna ned i mjuka bågar.

Maskrosodling i fönstret

Ja, jag vet att sekatören bränner i fickan! Vi försöker hålla ut och lämna de gamla äppelträden ifred, men jag skall erkänna att jag har jobbat litet med några träd vars grenar låg och knaprade på varandra.
Det finns ju annat roligt att göra. Plocka några nässelskott till färskt te, eller råhacka en bunt och lägga på en macka!
Här har jag grävt upp en maskrosplanta och låter den stå i fönstret på en tallrik där den fortsätter att växa. Man kan göra ett dagligt klipp, det blir en billig och kryddig sallad, ungefär som ruccola, gott även i blandning med annan sallad.
När jag skrev "Ätliga växter i skog och mark" som kom ut i flera upplagor från 1975 och framåt, provade jag att göra gratäng av maskrosrötter. Det är preskriberat nu, men den endiveliknande salladen av maskrosståndens vita bladansatser, den är fortfarande intressant. Det står inte i boken, men jag minns att den salladen var god med hackat, hårdkokt ägg i. Och vinägrettsås förstås.
Fotot tog jag förra året, så här långt har grönskan inte kommit i Hälsingland ännu, i april. Men små fina maskrosplantor har jag dragit upp ur trädgårdslandet och stoppat direkt i munnen. En tuss klippte jag på en smörgås med mosad avocado, citronolja, örtsaltet herbamare och så litet solrosfrön på toppen. Mycket gott, mycket gott.

Vårvintervarning för marodörer

Nu ser man redan annonser om trädbeskärning. Det är ofta firmor som arbetar efter förlegade metoder och kapar fruktgrenar på våren så brutalt, att äppelträdens rötter får panik och signalerar till kronan att det behövs mer löv för att ersätta förlusterna. Kronan svarar med att producera massor av vattenskott.
Kommer det en beskärare till fruktträdgården med en motorsåg, säg nej tack! Leta i stället efter någon som arbetar enligt den vetenskapligt grundade jas-metoden. Det är till och med bättre att låta trädet växa fritt och ovårdat, än att utsätta det för stympning.

God jul önskas alla trädvänner

Äppelkäckt - ett ord att retas med? Jag är gärna äppelkäck nu. Kom kyla och matsäck, vi skidar till skogs och gör upp en eld! Röda kinder, gröna barr.
En korg med äpplen utanför dörren välkomnar, jag tar även några som inte så bra klarat vinterförvaringen och lägger dem med fläcken nedåt. Borstar av då och då när det snöat.
Bästa julsalladen: Rå grönkål, riven och klippt till stora flingor, hackade äppelbitar som vänts i en dressing av honung, citron och olja, och så russin. Litet örtsalt.

Insikter om insekter

Apropå kursen jag gick nyss, om skadegörare på frukt och bär, ta en titt på John Hallméns fantastiska foton, som presenterades i Svenska Dagbladet i söndags (28/11). Ledade antenner och otäcka tuggverktyg, gnistrande fasettögon! Adressen är www.flickr.com/johnhallmen. Fackförfattaren Pelle Holmberg, som många gånger svarat på tittar- och läsarfrågor, brukar säga att de allra flesta frågor om naturen börjar Hur blir jag av med...
John däremot, han ger sig ut tidigt på morgonen för att hitta dem. Sen sätter han djuret i en yoghurtburk i sin verkstad (vardagsrummet), och belyser burken underifrån för att få det rätta, mjuka ljuset.

Ett klassrum fyllt med trädvänner

I veckan var jag på kursdag för oss som redan har Grönt kort. Det var så härligt att träffa kolleger som alla är överens om jas-metodens förträfflighet! Dagens lärare Maj-Lis Pettersson berättade att hon hade hittat bevis för att många redan på 40-talet visste att sommarbeskärning är det bästa för träden. Men utearbetarna hade inte så mycket annat för sig på vårvintern, så de gav sig på träden. Människans behov gick före äppelträdens, och sen försvann kunskapen om trädens behov och växtcykel, ända tills sommarbeskärningen fick ett namn och jas-metoden började spridas. Sedan 1999 har ungefär 250 personer gått kursen och fått Grönt kort.
Ämnet för dagen var Skadegörare på frukt och bär, och Maj-Lis är Sveriges främsta expert på området. Hon har bland annat skrivit boken Skydda din trädgård. Nu fick vi lära oss att räkna benen på larver. Lägg upp den på handryggen! När den vill krypa därifrån syns benen bra. Längst fram har den tre par ben, dem struntar vi i. Men under buken sitter ett gäng till, hur många då? Fem par ben (inklusive analfoten), då är det en fjärilslarv, sex eller sju: Bladstekel. Varför behöver vi veta det? Jo, för att åtgärderna är olika, om man vill bli av med fjärilar eller med steklar.
Obs: Den prickiga filuren på bilden har inget samband med individerna i texten!

Två veckor kvar till JAS

Temat är träd när Viveka Sjögren har vernissage i Delsbo på söndag, den 20 juni i sitt eget galleri med det nya namnet Vid vägen. Medutställare är Anna-Clara Tidholm, Carolina Thorell och Mikaela Wätte.
Snart är det jas! Juli-augusti-september, bästa tiden för att ansa fruktträd. Det gäller även björkar som man månar om, men kanske vill befria från en del grenar för att få fram mer av den vackra, vita stammen. Toppskott som brutits på unga träd (vilket hände i den nyplanterade nya allén i Sunnansjö) kan man klippa en bit ovanför sista förgreningen, och då får man ett stöd att binda upp en annan kvist mot. Sen sköter trädet om att göra den nya grenen till topp. Senare kan man ta bort stumpen.
Björken på bilden har en bäver givit sig på. Saven droppar. Det hände på en ö i Dåasen, nära Los.

En månad kvar till jas-perioden

Medan vi väntar på
att det skall bli juli-augusti-september,
titta här på en trädkramare
av Tove Janssons snitt.
Krama en björk!
Björkar beskärs inte på våren,
inte heller plommonträd.
I min närmaste björk bor
en svartvit flugsnappare,
som tycks ha två holkar att passa.

En vacker dag

En bra sak med trädvård är att jobbet skall göras när vädret är torrt och vackert. Då läker träden nämligen bäst. För varje klipp med sekatören eller för varje snitt med sågen blir det ett sår, och vid fuktigt och rått väder är det risk att sårets ytskikt inte torkar effektivt.

Av samma skäl är det viktigt att använda särskilda beskärningssågar, nämligen sågar vars tänder är konstruerade så, att de lämnar efter sig en alldeles slät yta. Dessa sågar drar man inte fram och tillbaka, som man gör med en fogsvans, utan man sågar bara när sågen är på väg tillbaka mot sågaren. Skärytan skall efteråt kännas som om den vore hyvlad, och en riktig fruktträdssåg är faktiskt uppbyggd som en serie hyvlar. Med en sådan såg blir skärytan inte fransig utan slät som ett parkettgolv, och torkar sedan perfekt.

Handens och ögats arbete

Fruktträdsbeskärning är ett hantverk. Man står på en stege eller i trädets krona, för att på nära håll kunna se exakt var snittet skall läggas. Men man klättrar också ned med jämna mellanrum och avläser trädet på avstånd, för att se de stora linjerna. Ett välskött träd skall se ut som om ingen varit där och arbetat! I ett sådant träd övergår de grova grenarna mjukt i allt smalare grenar, som din arms linjer möter handen och går vidare ut till fingerspetsarna.

Vill du klättra själv?

Om du vill sköta dina träd själv, klättra, såga och klippa, kan jag komma och lära dig vad du behöver för redskap, hur du arbetar säkert och vad just dina träd behöver för att må bra. Jag pekar, du jobbar och så småningom är du självgående.
Foto: Jan Olsson

JAS betyder juli augusti september

Bästa tiden för beskärning av äldre äppelträd är slutet av sommaren. Då är trädets växtkraft inte så stark, vilket betyder att trädet inte svarar på beskärningen genom att skicka ut en skog av vattenskott, utan läker i lugn och ro. Om ett träd inte skötts på många år, kan man börja litet försiktigt på våren med att ta bort enstaka grenar, som skulle orsaka skavsår om de fick vara kvar. Kraftig beskärning på våren kan ge problem med fruktträdskräfta.

Foto: Jan Olsson

Vad är Gröna kortet?

Riksförbundet Svensk Trädgårds certifikat för diplomerade trädbeskärare kallas Grönt kort. Jag fick mitt gröna kort 2006 efter en kurs på Sollerön, där byborna har en 3,5 km lång allé av fruktträd. Gott om övningsmaterial!
Våra lärare var arboristen Harald Kratschmer och trädgårdsmästaren Johnny Hägg.
Sedan februari 2010 bor jag i Järvsö, men jag har kvar mina kunder i Delsbo, i Dalarna, Uppsala, Stockholm och Göteborgsområdet.